nu är jag inne på mitt andra avsnitt! fy alltså, jag beundrar dessa själar. ibland tycker man ju att livet är skit och allt är jobbigt, men när man ser dessa människor som kämpar för livet eller gått igenom tragiska olyckor som stannat upp livet så blir ens egna problem ingenting. jag blev jätte berörd av avsnittet med cancersjuka Elisabet, för min och alla andras föräldrars mardröm är ju att man inte ska få se och vara med när ens barn växer upp. jag blev verkligen jätte ledsen och det gjorde ont i hela mig.

jag är lite av en planerare, jag vill gärna planera allt, då menar jag allt. det ska gärna organiseras med listor. jag lever som om jag kommer leva tills jag blir gammal. men jag börjar mer och mer förstå att livet kan få en snabb vändning och man ska inte ta allt förgivet.

hugaligen. blä för allt som kan ta livet ifrån oss.
jag älskar livet, alla runt om mig, vårt fina hus & framförallt min fina familj!<3

min älskade sambo, mina fina barn, mina underbara föräldrar, mina fantastiska syskon & mina alldeles unika vänner! jag älskar er!